Lika mycket hälsofarliga partiklar som 216 personbilar
När myndigheten Trafikanalys summerar pandemiåret 2020 pratar de om ett genombrottsår för laddbara fordon. I transportkylabranschen gick vi från 11 till 15 laddfordon av drygt 7 000 tunga fordon i trafik. Det är en på tok för långsam förändring och en reell hälsorisk.
Naturvårdsverket konstaterar att ”Av alla luftföroreningar i stadsluften är partiklarna den grupp som har starkast koppling till negativa hälsoeffekter som hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa. De orsakar till exempel astma och försämrad lungutveckling hos barn.”
Samtidigt som lastbilsmotorerna och deras utsläpp börjar få det fokus de förtjänar (här är vi duktiga) producerar branschen kyla i människors närmiljö – på vägar, i städer och samhällen – med hjälp av dieselmotorer som bygger på 50 år gammal teknik. Det är bara för de allra nyaste motorerna (producerade efter 2019) som det finns utsläppskrav. På majoriteten av de 7 148 tunga kylbilar som trafikerar Sverige sitter dock en eller två dieselmotorer som spyr ut partiklar helt utan begränsningar.
”Men det är ju bara små motorer” hör man ofta argumenteras, till och med från miljöorganisationer. Hör och häpna – även små mängder ackumuleras till stora utsläpp.
Låt oss göra ett räkneexempel. Vi antar att varje kylfordon i snitt (lågt räknat) har ett dieseldrivet kylaggregat. Enligt IVL är den genomsnittliga drifttiden 1730 h/år. Vi avrundar nedåt till 1500 h/år och räknar med snitteffekten 18 kW som ett medel för bil- och traileraggregat. Resultatet är oroväckande.
Ett ”modernt” dieselkylaggregat släpper ut lika mycket partiklar som 216 personbilar!
Med 7 148 tunga kylbilar i trafik blir partikelutsläppen lika stora som en tredjedel av alla Sveriges personbilar tillsammans. Men det gäller bara nya aggregat. Gamla aggregat i drift släpper ut 6 gånger mer och de är trots allt i majoritet.
Vad krävs för att få bukt med detta? Ja, förutom en skärpt lag som ställer samma krav på utsläpp från små dieselmotorer som stora, på gamla som nya, är det hög tid att ta tillvara de dieselmotorfria alternativ som redan finns på marknaden. Teknik som använder hydraulik eller el för att kyla livsmedel och mediciner. Teknik som tar människors hälsa på allvar.
Valet är enkelt anser jag. Och det kan göras här och nu.
//Börje Axelsson, vd Hultsteins
UNDERLAG RÄKNEEXEMPEL
Uträkningen bygger på transport med distributionsbil eller trailerdragare, dvs tung lastbil utan släp och med endast ett kyl-/frysaggregat. Hälften av aggregaten antas vara överbyggda, hälften traileraggregat.
PERSONBILAR (diesel/bensin)
Utsläpp PM: 0,005 g/km (Dieselnet.com, 2020)
Utsläpp NOx (viktat): 0,07 g/km (Dieselnet.com, 2020)
Utsläpp CO2e (viktat): 2870 g/l (Energimyndigheten.se, 2021)
Bränsleförbrukning: 0,58 l/mil (Naturvårdsverket, 2019)
Körsträcka i genomsnitt: 1200 mil/år (Trafikanalys, 2020)
Fordon i trafik: 4 400 369 (Trafikanalys, 2021)
TUNGA LASTBILAR (diesel)
Utsläpp PM: 0,01 g/kWh (Sveriges miljömål, 2021)
Utsläpp NOx: 0,4 g/kWh (Sveriges miljömål, 2021)
Utsläpp CO2e: 2690 g/l (Energimyndigheten.se, 2021)
Bränsleförbrukning: 31 l/mil (Trafikanalys, 2019)
Drifttid: 2000 h/år (Dagab, 2020)
Medelhastighet: 85 km/h (Statens väg- & transportinstitut, 2015)
Körsträcka i genomsnitt: 17 000 mil/år (beräknad)
Medeleffekt: 210 kW (Trafikverket, 2017)
Fordon i trafik (alla): 7 148 (Trafikanalys, 2021)
Fordon i trafik (diesel): 6 905 (Trafikanalys, 2021)
DIESELAGGREGAT
Utsläpp PM, från 2019: 0,4 g/kWh (Dieselnet.com, 2021)
Utsläpp PM: 2,22 g/kWh (IVL Svenska miljöinstitutet, 1999)
Utsläpp NOx: 14,4 g/kWh (IVL Svenska miljöinstitutet, 1999)
Utsläpp CO2e: 856,36 g/kWh (IVL Svenska miljöinstitutet, 1999)
Medeleffekt: 18 kW (Thermoking, 2020)
Bränsleförbrukning (viktat): 2,7 l/h (IVL Svenska miljöinstitutet, 1999)
Drifttid: 1730 h/år (IVL Svenska miljöinstitutet, 1999)
